Bukfetma

Som framgår av avsnittet ”Fakta om fetma” ökar förekomsten av fetmarelaterade sjukdomar med stigande BMI och stigande kroppsfettmängd. Risken påverkas emellertid också av var på kroppen som fettet lagras. Bland kroppens olika fettvävsdepåer är bukfetma tydligast associerad med ökade riskfaktorer och speciellt med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom1,2.

Den farligaste typen av bukfetma är när fettväven lagras inne i bukhålan (s k visceral fettväv) men även en ökad fettväv direkt under huden utanför bukhålan (s k subcutan bukfettväv) leder till ökade risker 3. Fettväven och dess distribution kan mätas mycket exakt med datortomografi och magnetkamera 4, men även enkla mått som midjeomfång och sagittal diameter (midja/stuss-kvot) kan förutsäga mängden visceral fettväv med bra precision 5.
buk 
Baserat på många undersökningar bland européer och vita amerikaner har WHO föreslagit följande midjeomfångsgränser för måttligt och kraftigt ökad risk för diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom6:

risk

För personer med samma BMI innebär ökat midjeomfång ökad risk för diabetes, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom7. Detta gäller särskilt vid normalt till måttligt förhöjt BMI.


Tabellen nedan visar det genomsnittliga midjeomfånget för svenska män och kvinnor vid BMI 25 respektive BMI 308.

midjeomfang1 
Vid samma BMI har män således större midjeomfång än kvinnor. Samtidigt löper svenska män fyra gånger större risk än svenska kvinnor att insjukna i hjärtinfarkt medan hjärtinfarktrisken är praktiskt taget identisk hos män och kvinnor med samma midjeomfång9. För ett givet BMI har asiatiska män och kvinnor ett större midjeomfång och en större risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom än européer10. Slutsatsen av allt detta är att ett ökat midjeomfång ökar den redan höga risken vid ett högt BMI.

Läs mer om hur du mäter din bukfetma under rubriken "Midjemått".


Referenser

  1. Krotkiewski M, Bjorntorp P, Sjostrom L, Smith U. Impact of obesity on metabolism in men and women. Importance of regional adipose tissue distribution. J Clin Invest 1983; 72(3):1150-62.
  2. Lapidus L, Bengtsson C, Larsson B, Pennert K, Rybo E, Sjöström L. Distribution of adipose tissue and risk of cardiovascular disease and death: a 12 year follow up of participants in the population study of women in Gothenburg, Sweden. Br Med J (Clin Res Ed) 1984; 289(6454):1257-61.
  3. Sjöström CD, Håkangård AC, Lissner L, Sjöström L. Body compartment and subcutaneous adipose tissue distribution-risk factor patterns in obese subjects. Obes Res 1995; 3:9-22.
  4. Sjostrom L, Kvist H, Cederblad A, Tylen U. Determination of total adipose tissue and body fat in women by computed tomography, 40K, and tritium. Am J Physiol 1986; 250(6 Pt 1):E736-45.
  5. Sjöström L, Lönn L, Chowdhury B, et al. The sagittal diameter is a valid marker of visceral adipose tissue volume. In: Angel A, Anderson H, Bouchard C, Lau D, Leiter L, Medelson R, eds. Recent Advances in Obesity Research VII. London: John Libbey& Co Ltd; 1996:309-19.
  6.  Obesity. Preventing and managing the global epedemic. WHO/NUT/NCD/98.1 ed. Geneva: WHO; 1998.
  7. Bray GA. Classification and evaluation of the overweight patient. In: Bray GA, Bouchard C, eds. Handbook of obesity Clinical applications. 2nd ed. New York: Marcel Dekker; 2004:1-32.
  8. Larsson I, Berteus Forslund H, Lindroos AK, et al. Body composition in the SOS (Swedish Obese Subjects) reference study. Int J Obes Relat Metab Disord 2004; 28:1317-24.
  9. Larsson B, Bengtsson C, Björntorp P, et al. Is abdominal body fat distribution a major explanation for the sex difference in the incidence of myocardial infarction. The study of men born in 1913 and the study of women, Göteborg, Sweden. Am J Epidemiol 1992; 135:266-73.
  10. McKeigue PM. Metabolic consequences of obesity and body fat pattern: lessons from migrant studies. In: Chadwick Di, Cardew GC, eds. The origins and consequences of obesity. Chichester: Wiley; Ciba Foundation Symposium no 201; 1996:54-67.