FÖLJDSJUKDOMAR

Fetma utgör en allvarlig hälsorisk. Fetma är kopplad till en rad kroniska och tärande sjukdomar såsom typ 2-diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, vissa typer av cancer, sömnapné samt rygg- och ledvärk1. I takt med att BMI-värdet ökar, ökar även risken att utveckla följdsjukdomar som på sikt kan bli livshotande. Uttalad viktnedgång kan ha positiv effekt på flera av fetmans följdsjukdomar2.

Hjärt-kärlsjukdom?

Fetma är en tydlig riskfaktor för hjärtinfarkt hos både män och kvinnor. Detta är särskilt uttalat för bukfetma. Fetma kommer som nummer fem i en ranking av riskfaktorer för hjärtinfarkt. Fetma kopplas även samman med andra hjärt-kärlsjukdomar som t ex hjärtsvikt, högt blodtryck och förhöjda blodfetter. Studier har visat att kvinnor i åldern 30–44 år med BMI över 32 hade tre gånger högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom än de med BMI 19–22. För män var motsvarande risk fem gånger högre. Högt blodtryck är tre gånger vanligare hos personer med övervikt än med normal vikt2.

Diabetes?

Flera studier har visat starkt samband mellan fetma och utveckling av typ 2-diabetes. Risken för diabetes kan vara så mycket som 40 gånger högre för personer med höggradig fetma2. Vid utveckling av fetma får fettcellerna i fettväven efter hand allt svårare att lagra mer fett. Detta göra att andra organ utsätts för höga koncentrationer cirkulerande fett och det sker en onormal fettinlagring i andra organ än fettväven.
I levern leder den onormala fettinlagringen till insulinresistens (okänslighet mot insulinets effekter) med ökad sockerproduktion som följd. I muskulaturen leder fettupptaget också till insulinresistens med minskat sockerupptag från blodet som följd. Effekterna i lever och muskel orsakar tendens till förhöjt blodsocker vilket leder till en kompensatoriskt ökad produktion av insulin i bukspottskörteln i ett försök att hålla blodsockret normalt.
När bukspottskörteln inte längre orkar upprätthålla tillräckligt hög insulinproduktion för att balansera insulinresistensen höjs blodsockret till en sådan nivå att ett förstadium till diabetes uppkommer. När insulinresistensen förvärras och/eller bukspottskörtelns insulinproduktion sviktar ytterligare uppkommer typ-2 diabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes vid fetma (mer än 90% av alla fall).

Typ 1-diabetes är en annan sjukdom som primärt beror på insulinbrist. Förekomsten av typ 1-diabetes är inte ökad vid fetma.3-5

Man uppskattar att det finns 246 miljoner diabetiker i världen (6,4% av jordens vuxna befolkning) och att den siffran fram till år 2025 kommer att stiga till 380 miljoner 6. Den snabba ökningen av diabetes drivs i allt väsentligt av den ökande fetmaförekomsten7.

Cancer?

Vissa cancersjukdomar är vanligare vid fetma. Exempelvis cancer i livmoder, bröst, äggstockar, gallblåsa, bukspottskörtel, lever, njurar och prostata. Det finns också ett samband mellan fetma och cancer i mag-tarmkanalen men man vet inte om det beror på för stort intag av s k mättat fett och för lite fysisk aktivitet eller fetman i sig2.

Ledbesvär?

Personer med fetma upplever ofta besvär från rygg och leder i form av smärtor och nedsatt rörlighet. Höfter och knän drabbas särskilt då de utsätts för hög belastning. Brosket i lederna minskar och man får s k artros. Artros kan ge långvarig svår smärta och kan kräva operation. De är inte ovanligt att feta personer även utvecklar gikt2.

Infertilitet?

I jämförelse med normalviktiga kvinnor har kvinnor med fetma en lägre fertilitet. Ett tillstånd som kallas polycystiskt ovariesyndrom, där kvinnan har cystor på äggstockarna och en onormal hormonproduktion med för höga nivåer av manliga könshormoner, föreligger hos 50% av kvinnor med BMI över 35. Detta anses vara en av orsakerna till infertilitet hos feta kvinnor. Polycystiskt ovariesyndrom kan också påverka menstruationscykeln8.

Fetma hos män kan sänka fertiliteten genom försämrad spermiekvalitet9. Fetma hos män kan också leda till erektionsproblem10.

Sömnapné?

Korta andningsuppehåll under sömn, s k sömnapné, förekommer hos 10% av personer med fetma. Vanliga symtom vid sömnapné är snarkning, orolig sömn och trötthet på dagtid. En trötthet som kan öka risken för trafikolycka2.

Man anser att sömnapné troligen uppkommer p g a ökad mängd bukfett som inskränker lungkapaciteten och att fett i halsregionen trycker ihop luftvägarna när personen ligger ner. Vissa observationer tyder på ett samband mellan sömnapné och ökad dödlighet samt hjärt-kärlsjukdom. Men detta är inte fastställt2.

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.