Livskvalitet

Förutom följdsjukdomar och risk för en för tidig död förknippas fetma även med en nedsatt livskvalitet. De sociala, psykologiska och ekonomiska effekterna av fetma kan vara mycket negativa1.

I en studie har man visat att de som har kraftig fetma har en hälsorelaterad livskvalitet som motsvarar den hos patienter med ryggmärgsskador, svår kronisk smärta eller långt gången cancer2.

Feta personer måste anpassa sig till många vardagliga problem, allt ifrån att hitta kläder som passar till att söka bekväma sätt att resa och bo på. Normala vardagsaktiviteter blir ofta tröttande och svåra att utföra. Feta personer möter vidare ofta fördomar och diskriminering när de söker arbete3. De betraktas av många vanemässigt som mindre kvalificerade samt tros ibland generellt ha sämre arbetsmoral, känslomässiga problem och inte klara av mellanmänskliga relationer4. Det är inte ovanligt att de som lider av fetma även är deprimerade5. Vetenskapliga studier visar att långvarig viktnedgång hos kraftigt feta personer ger förbättrad livskvalitet6.


Referenser

  1. ASO (Association for the Study of Obesity), www.aso.org.uk/mlw/nfdefault.asp?menuid=160&header=yes 
  2. Sullivan M et al. Swedish Obese Subjects (SOS) – an intervention?study of obesity. Baseline evaluation of health and psychosocial functioning in the?first 1743 subjects examined. Int J Obes 1993; 17:503-12.
  3. Stunkard AJ, Wadden TA. Psychological aspects of human obesity. In: Björntorp P, Brodoff BN, Lippincott. In. Philadelphia; 1992; 3522-60.
  4. Klesges RC et al. The effects of applicants health status and qualifications on simulated hiring decisions. Int J Obes 1990; 14(6):527-35.
  5. NICE "Guidance on the use of surgery to aid weight reduction for people with morbid obesity", Technology Appraisal Guidance n°46, july 2002.
  6. Karlsson J et al. Ten-year trends in health-related quality of life after surgical and conventional treatment for severe obesity: the SOS intervention study. Int J Obes 2007; 31(8):1248-61.